Idag åkte jag till ett härligt och vintrigt Dalarna. Snön låg vit över åkrarna och termometern visade -6 grader. Jag tror minsann att vi får en vit jul i år i alla fall.
Dagarna går inte speciellt fort och det har bara gått en vecka sedan vi fick tillbaks vårt ägg. Guldägget. Dessa progesteronvagitorier jag tar skickas upp en våning, så att säga, tre gånger om dagen. Måtte de tillföra allt som de ska, och att de hjälper ägget till att bli en bebis. Ibland glömmer jag bort vad vi gjorde förra veckan för att sekunden efter komma på igen att vi, faktiskt, har ett befruktat litet ägg i magen. Tanken är nästan för stor för att ta in. Här har vi väntat och åter väntat i flera år, och sen så hokus pokus. Ja, nästan hokus pokus i alla fall.
Symptom? Njae, vet inte riktigt om jag har det. Fröknarna på framsidan har väl ömmat sen innan äggåterinförandet, men eventuellt lite extra nu de sista dagarna. Sen drar det lite i äggstockarna. Eller vad det nu kan vara. Det ger mig lite hopp om att det kommer att gå bra. Vill inte tänka -tänk om det inte...
Denna torsdagskväll spenderar vi i köket med att göra revbensspjäll till julafton och paketinslagning. På Spotify har vi en underbar julskiva för att höja julstämningen till max, nämligen The soundtrack of christmas med Frank Sinatra och Dean Martin.
Det är jul det!
Som jag har väntat på ett nytt inlägg i bloggen ;-) Härligt med en vit jul! Hoppas det även blir en "vit" nyår! Dvs utan alkohol... Vi har bim samtidigt tror jag! Hade iallafall ägglossning den 15-16 december. Kram /martini
SvaraRaderaVad glad jag blir att ni väntar på inlägg. Det sporrar mig ännu mer att fortsätta!
SvaraRaderaHoppas att det blir ett vitt nyår för dig :-)