Att sitta med en bebis i famnen

Här sitter jag med den underbaraste lilla varelsen i famnen. Endast 11 veckor gammal. Tiden efter förlossningen har varit omtumlande och vi har levt som i en bubbla. Cornelia och jag. Ja, det är det namnet hon har fått. Cornelia betyder ängel och hon är verkligen det. Vår underbara ängel som tog så lång tid på sig att komma till oss. Att vi nu sitter här med den här underbara lilla varelsen är ofattbart. Varje dag tänker jag vilken oerhörd tur vi har haft som fick det här lilla barnet. Att IVF fungerade för oss. Vägen har varit lång och inte helt rak. Tänk så många gånger jag var på väg att ge upp. Att nä, vi skiter i det här- det blir inga barn. Vi blir ett utav de paren som förblir barnlösa och skaffar hundar istället.

 

Jag har massor att berätta och vill gärna dela med mig av min förlossningsberättelse med er.

 

Men nu, när jag sitter här med en sovande liten dam i famnen vill jag inget hellre än att bara sitta och titta på henne. Jag vill inte slita ut ordet, men det är så otroligt underbart att få titta på henne när hon sover så fridfullt. Och så doftar hon så väldigt gott. Att bara få köra in näsan i nacken och lukta. Den bästa doften som finns!