Oohlala - very cosy!
Vi är här på Reproduktionscentrum och har fått ett litet krypin. Ett krypin där det inte är speciellt privat. Det pratas ett språk på min ena sida, och ett annat på den andra. Går grannen förbi ser de precis vad man gör. Det kommer och går sköterskor och jag känner mig stressad över bristen på privathet. Om privathet ens är ett ord? Jag vill helst vara för mig själv och ha det tyst omkring. Jag vet att det kanske är för mycket begärt, men den här gången känns det lite jobbigare. Det gör det faktiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar